söndag 2 januari 2011

När är tid för Insidan?

Idag hittar jag denna mycket berörande artikel i DN om paret som gjorde det förödande valet att satsa på en skönhetsoperation för kvinnan - en bröstförstoring som gick alldeles fel.

Jag hoppas att deras historia får stor uppmärksamhet, att deras tragedi kan leda till någon utveckling i hur vi pratar och tänker om yta. Att det börjas talas mer om riskerna med denna sortens onödig kirurgi. Själv är jag inte mycket insatt, men slås alltid av det sorgset komiska som intervjuer i ämnet kan leverera emellanåt. Senast för några dagar sedan läste jag en sådan med "Hollywoodfrun" Maria M. (ger mig inte på att försöka stava hennes efternamn). På frågan vilka skönhetsjusteringar hon gjort svarade hon bl.a, "självklart brösten eftersom hon fött fyra barn", och Botox hade hon använt med motiveringen "har man en rynka som inte stämmer överens med ens personlighet, måste man ta bort den"... Måste man, ska man???

Jag tror inte att hennes syn på kroppen är helt representativ för kvinnor i hennes åldersgrupp boendes i Sverige(?) men kanske är detta tankesätt vanligare bland yngre människor som mer forma(t)s av de ytliga bilder av människan media bjudit oss på, mer och mer de senaste decennierna? Jag inbillar mig också att kvinnor i "större" städer är mer utsatta för bilden av perfektion, än vi i bushen. Lättare att skita i galenskap när man slipper möta den på annonspelare och liknande.

Jag säger som John Ortberg i boken "När spelet är slut ska allt tillbaka i lådan": "Var tacksam för ditt yttre jag. Slut fred med din kropp. Gläd dig åt de starka sidorna. Acceptera dina begränsningar.Var tacksam för din kropp. Tvätta den då och då. Se till att den får arbeta ordentligt. Gläd dig när den blir befodrad. Men kom ihåg att den håller på att tyna bort".

Det svåraste med att åldras är att man förblir ung i sitt inre. Men så är det bara om vi inte förstår att vi håller på att dö på utsidan. Vi kommer att leva och dö när tid är, men vi är ämnande för evigheten...

3 kommentarer:

  1. Visst blir man ledsen och berörd. Det intressanta är att de flesta av mankön inte bryr sig så värst mycket om just bröst. Kul att titta på, men när det handlar om kärlek spelar storlek eller form ingen roll. Tänk om kvinnor kunde sluta fred med sig själva och ägna sig åt att njuta av livet istället!

    SvaraRadera
  2. Har en fråga. Får jag lägga upp din blogg på min lista över bloggar jag kollar? Den kommer i så fall att synas på min sida och således locka in fler besökare. Jag gör det inte utan ditt medgivande, då du liksom jag (förut, he he) vill ligga lågt. Hos mig tittar allt fler in och det tycker jag är kul. Det gäller bara att tänka på vad man skriver och inte avslöja var jag bor ; )

    Kram på dig dagen före trettondagsafton!

    SvaraRadera
  3. Hallå Lisa, det får du gärna. Du får också berätta hur du gör för att lägga upp bloggar på en lista så kan jag göra det samma med din.

    Känner mig fortfarande som ett ufo vad gäller bloggfunktioner. Behöver mer tid för att fixa och lära...

    Hoppas du har en fin trettondagsafton (är det idag 5/1 förresten?). Vi har det bra, förutom att jag nån bacill "på stämbanden" som ger rethosta och kli och trötthet...Väntar på att luftfuktaren jag beställt ska anlända!

    Kram!

    SvaraRadera